SPÅRLÖST

Satt och grät till spårlöst igen. Gråter fortfarande faktiskt. Jag vet inte varför egentligen. Men det bottnar antagligen i att jag känner mig trygg hemma, och är rädd att förlora det..
Blivit blödig på sistone. Antar att alla går igenom en sån period. Say hi to mine..


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0